Underbar Mors-Dag!

Tack för en underbar mors-dag! Idag har det verkligen varit min dag, mannen min har fixat allt!
Frukost ute på altanen och en jättefin bukett blommor från barnen. Vila på eftermiddan när det var som varmast och jag höll på att dö, mannen tog barnen....och sen en god grillmiddag på kvällen!
Efetr att barnen var nattade tog vi ett gemensamt härligt bad och jag blev intvålad och tvättad av mannen...guuud va skön dag jag har fått idag, Tack Andreas! Nu ska vi krypa ner i sängen och mysa med Henrik Schyffert....bilder kommer senare! (inte på Henrik utan på mina fina blommor som jag fick)

Counting all the assholes in the room Well I'm definitely not alone

Har nog drabbats av skrivkramp eller nått....suttit i flera dagar och stirrat på datorn men inte vetat vad jag ska skriva riktigt. Egentligen är huvudet fullt av funderingar och mitt hjärta bär på mycket som vill ut men inget av det passar sig för en blogg!

Jag brukar kalla detta tillstånd för "det svarta hålet" och så fort jag krupit upp härifrån ska jag skriva igen...men tills dess - ha tålamod!

Avslutar mitt korta, fullkomligt ointressanta inlägg med ett par rader ur Volbeat's underbara - still counting:
Well maybe you think your lie is safe

But I read you like a letter, yeah like a letter
Your charm do not evens the pain
it feeds me with rage, and you do it again

Grattis mitt älskade barn!

Min älskade Elias, idag fyller du fem år! Tänk va du har blivit stor och va tiden har gått fort.
När man är fem år kan man göra många saker själv, du kan stå och gå, du kan springa och äta. Du kan prata och skratta och skrika och bråka. Du kan klä på dig själv och torka dig när du varit på toaletten. Du kan cykla utan stöd och du kan rita jätte-fina teckningar! Men för fem år sen kunde du nästan ingenting!

Idag är det din stora dag mitt barn, men det är inte bara en stor dag för dig utan även för mig! För fem år sen låg jag på sjukhuset och vi kämpade tillsammans du och jag med din pappa vid vår sida för att du skulle komma ut och få se dagens ljus. Vi kämpade och jag längtade och jag minns än den stunden när barnmorskan la upp dig på mitt bröst och jag för första gången fick se dig! Du vackra varelse, jag blev förälskad från första stund och du kommer för alltid att vara den finaste pojke mina ögon någonsin sett!

Du är en speciell liten pojke du Elias, men en vilja och en glöd som ingen ska få ta i från dig. Du är envis och bestämd, självsäker och rolig. Du är en mycket klok pojke som vet vad du vill och tar reda på sånt du inte vet och kan, fortsätt vara så! Ibland suger du musten ur mig med alla dina frågor och ibland vet jag inte vad jag ska svara, ibland nöjer du dig inte med enkla svar. Du är väldigt framåt, och ibland hinner jag inte med. Ibland glömmer jag bort att du bara är fem år och ibland önskar jag att du va bebis igen!

Jag vet att jag skäller på dig ibland och tro mig - det är det värsta jag vet! Jag hatar att se dig ledsen och det gör ont i mig när du är rädd. Jag blir rädd när du slår dig och jag saknar dig tok-mycket när du inte är hemma!
Du är min lille prins!

Det gosigaste jag vet är när du kryper upp i min säng på natten och lägger dig i min famn, att få en kram av dig och få höra dig säga att du älskar mig! För jag älskar ju dig! Jag kommer alltid älska dig hela mitt liv kommer jag att älska dig!

I dag fyller du år...fem år...snart är du en riktigt stor kille, som ska börja skolan, träffa nya människor och lära dig nya saker. Kanske träffa en flicka som du kommer tycka mycket om och vilja pussa och krama. Snart kommer du stöta på riktiga motgångar och bli ledsen. Du kommer kanske bråka med dina vänner och få ovänner! Men Elias, det hör till livet, och mamma finns alltid här för dig när du behöver det! Kanske behöver du lite vägledning och jag ska göra mitt bästa för att leda dig rätt, kanske behöver du en kram och få höra att det ordnar sig, kanske behöver du en puss på pannan...då finns jag här... min store, fine prins!

Nä, nu får det fan vara nog!

Är så jävla trött på att slå på tv:n för att kolla nyheterna och mötas av nya bränder och stenkastning på Rosengård! Jävla ungar...va fan vill dom åstadkomma med att elda och kasta sten? Få bättre status i samhället eller? Få respekt? Känna sig coola?? Spelar ingen roll vilken nationalitet som sysslar med detta fritidsintresse, jag tycker det är löjligt och det koster samhället pengar! Pengar som vi skattebetalare får punga ut!! NU RÄCKER DET!

Uppenbarligen ska nu brankåren i Malmö börja köra ut till Skolan i Rosengård varje dag för att informera barn och ungdomar om varför de rycker ut på larm och vad de är de gör när de släcker bränder och att det försvårar deras arbete när de får stenar kastade på sig....men allvar? ska det verkligen behövas....hur mycket resurser krävs inte för att ha ett par brandmän stationerade på skolan dag ut och dag in!!

En kille som blev intervjuvad av TV4:s morgonnyheter hade till och med "förnuft" nog att yttra sig om situationen och menade (om jag förstod det rätt) att han tyckte det va bra att brandkåren va på skolan och informerade eftersom att brandmännen sällan har tid att prata när de släcker bränder, och att de nu fick en möjlighet att se dessa brandmän utan masker för ansiktet vilket visade att de också var människor och man kanske inte ska kasta sten på dem! Men jösses...gick det inte att räkna ut ändå!!!?

Nä, mitt förslag är att nästa gång en anlagd brand brinner på Rosengård, så kan dom få en kanna vatten och försöka släcka branden själva...sen kan vi som betalar skatt stå och kasta sten på dom! För fan liksom, låt det brinna!

Tragiskt att varken brandkår, polis eller ambulans kan utföra sitt arbete utan att bli utsatta för hot och våld! Och till råga på allt ska polisen utredas för dåligt uppförande...

Vilken vecka!!

Har haft fullt upp varje dag denna veckan och inte haft en endaste möjlighet att ens skriva ner ett par rader, så här kommer en sammanfattning av den gångna veckan i mitt liv...

Andreas var ledig helgen 2-3 maj och den inleddes med att röja i buskar rabatter och dylikt på gården tillsammans med alla grannarna, och avslutades med att han söndagkväll mer eller mindre akut fick köra till Kävlinge och hämta vår kompis dotter som var ensam hemma och inte mådde så bra. Veckan fortsatte med att flickan som är 18 år fick stanna här tills hennes föräldrar kom hem igen efter en resa till England...vilket innebar att hon var här till fredag. hur kul som helst att få känna på hur det kan kännas att vara tonårsförälder! Du är välkommen tillbaka när du vill E!!

Veckan har också innefattat sjukdomar...Elias har haft krupp, Andreas är kanonförkyld och har ont i halsen och isabelle är förkyld och har haft feber...vilket har inneburit många sömnlösa nätter för mig som lyckats hålla mig frisk!

Dessutom har vi haft två visningar på huset så jag har fått städa som en dåre...men bara ett bud än så länge och det är för lågt tycker vi. Vi har också varit och besiktigat huset som vi ska köpa och fick glada besked...inga större anmärkningar på det!

I går kväll hade Andreas och hans band The Borderline Saints spelning på KB i Malmö, final i Emergenza fesivalen som är en tävling där vinnaren efter sverigefinal och europafinal vinner en turn'e i USA + skivkontrakt...så nerverna var utanpå kroppen igår innan de gick på scenen för att sen bara känna....flopp! Det gick inte särskilt bra för dom och det råkade bli en del tabbar och missar...så besvikelse...men dom hade kul och vi hade kul!

Så, nu sitter jag här...Bella sover sin middagslur och jag väntar på att mina svärföräldrar ska få tummarna loss ur ..... och höra av sig så jag vet när jag får min son tillbaka som varit hos dom över natten...saknar ju honom!!

Ja det var ungefär hur min vecka har sett ut....resultat: jag är skit-trött, har ont överallt, saknar min man som jag knappt fått träffa och mysa med och jag har blivit en vecka äldre!