torsdag 30 april 2009

Arbetslös?....nä, inte jag inte!

Funderar du på att bli mamma....
Att vara mamma är något av det bästa som finns, först går du igenom ca 40 veckors graviditet med illamående, viktuppgång, och foglossning. Huden kring mage, lår och rumpa kommer troligtvis att töjas ut till brisningsgräns men det får du lära dig att leva med. Dessutom drabbas du av kronisk trötthet. Efter det får du känna på vad riktig smärta är...dvs förlossning! Eventuellt spricker ditt underliv och du måste sys, efter det går du med smärta och har svårigheter att tömma blåsa och tarm.
När du sen äntligen har det lilla kntyet i din famn kommer du så småningom undra varför barnets far egentligen klippte navelsträngen...eftersom barnet kommer vara så knutet till dig och dina bröst så du kommer att känna dig som en kossa med mjölk som sprutar åt både höger och vänster. De första månaderna kommer du undra "när ska jag få sova en hel natt igen?" Vi andra som redan är i branschen kan trösta dig med att det dröjer.

Arbetsuppgifter:
I huvudsak består arbetet i att ha ett enormt tålamod, överflöd av energi, och en massa kärlek. Du ska dessutom kunna organisera, motivera, reagera, planera, agera, uppmuntra, tillrättavisa, och vara pedagogiskt i ditt handlande och tal. Vårdat språk är ett krav, liksom ett ständigt leende på läpparna. I dina arbetsuppgifter ingår även hushållsarbete såsom: städa, dammsuga, moppa, damma, tvätta, vika, stryka, laga mat, diska, laga mat igen, bädda, sopa, plocka undan, vattna blommor, skriva inköpslistor och matlistor, handla, kasta sopor, och betala räkningar.

Kvalifikationer:
Ingen utbildning krävs för detta arbete, du ska som kvinna kunna detta ändå. Du ska också vara expert på ledarskap och långtidsplanering. Ett gott minne är nästintill ett krav om du inte vill springa runt med post-it lappar i pannan dygnet runt. Du bör vara demokratisk och rättvis men framförallt snäll, rolig, och glad! Du får gärna vara kreativ och påhittig! Och du bör ha lite sjukvårdkunskap och kunna ta hand om vanliga åkommor och skukdomar. Ord och meningar som Nej, Vänta, du får inte..., jag orkar inte... osv. bör ej förekomma. Du ska ockå kunna skapa ett bra fungerande nätverk med dagis, BVC, och andra föräldrar.

Arbetstider och lön:
Dygnet-runt-arbete dvs. 24-timmars arbetspass med sovande jour.
Lön = skratt, gråt, skrik, kräk, massa pussar och massa kramar...och ett eller flera underbara barn

Varaktighet
Tillsvidare. Uppsägningstid...FINNS INTE! Arbetet är på heltid tills den dag du dör!

Detta jobb är tillgängligt för de flesta kvinnor och är det bästa, roligast men svåraste arbete man kan ha!

måndag 27 april 2009

Om jag får se din så får du se min...

Fick höra igår att jag va dålig på att uppdatera min blogg...vad var det jag sa! Jag kommer att glömma bort den....men nu gör jag ett nytt försök.

Har de senaste dagarna känts som att det bor ett monster inom mig. Känner ilska och aggression mot vissa personer. Jag vet att man inte kan hjälpa att man blev som man blev men kan inte sluta undra "hur faaan kan en människa bara bli så knäpp?" men då tröstar jag mig själv med tanken på att det finns en tanke bakom varför det finns isoleringsrum och bältesrum på jobbet! Tänk om jag kunnat ta dit dom där.....

Andreas har jobbat hela helgen och jag har i vanlig ordning varit ensam med barnen och försökt roa dem så gott jag kunnat. Tackar gud för det fina vädret vilket har gjort att vi åtminstånde kunnat vara ute. I lördags va vi en sväng hemma hos våra käraste vänner "Klanen Applehoff" och grillade och hade kul....Elias och lilltösen Applehoff va ute och lekte mamma-pappa-barn-lagar-mat och strax innan hemfärd hittade vi bevis på deras lek.....en stupränna i trädgården full av gammalt hundbajs! HAHA...ja kul hade dom i alla fall!

I går va jag och min kära moder på Skåneplantor, nu när solen tittat fram börjar det ju naturligtvis att klia i mins gröna fingrar så lite blomster till trädgården blev det. Bla köpte jag en fin lite Edelweiss till min älskade man...varför undrar du...jo, min mans stora intresse här i livet (förutom musik) är ju som känt Andra Världskriget och under Andra Världskriget ansågs det, för soldater ur tyska "Wehrmacht" bergsjägaravdelningar, vara ett tecken på duglighet att ha klättrat upp och plockat en edelweissblomma som senare fästes i uniformsjackan. Blomman har både före och efter andra världskriget använts som militär symbol för förband verkande i Alperna. (För övrigt så har det intresset smittat av sig på mig)


Idag är mannen min ledig och då har vi en massa ärenden som måste uträttas innan han ska krypa ner i källaren i kväll och repa med sitt band...bla ska vi köpa en ny cykel till Elias eftersom jag lovat honom att han skulle få en ny cykel efter att han slutat använda napp och det har han. Men så insåg jag att han inte kan cykla själv så jag satte upp ett nytt mål....när du kan cykla utan stödhjul får du en ny cykel...och nu han mammas förr så lille påg blivit stor kille och cyklar själv så det innebär Ny Cykel!!

torsdag 23 april 2009

Fotografering avklarad!

Idag var som sagt fotografen här och plåtade och bilderna såg ut till att bli riktigt najs. Nästa steg i ledet är att huset ska ut på hemnet och förhoppningsvis säjlas till ett riktigt bra pris. Och himla nöjd är jag för jag hann att fixa klart i förråden och källaren!!

förrådet som jag städat helt själv!!

För övrigt så kan jag tala om att jag inte längre känner mig som (min fine son brukar kalla mig) Häxan Surtant längre. Jag och min älskling har haft en underbart mysig dag tillsammans trots att hela förmiddagen gick åt att städa huset. Vi hämtade sonen tillsammans på dagis och sen satt vi hela familjen ute i solen och fikade och göttade oss. Han ska jobba hela helgen så vi behövde verkligen denna dagen till att bara göra ingenting! Och medan jag fixade midda'n så va pappa och son ute på gröningen och spelade fotboll...lite kul såg det visserligen ut när Elias skulle försöka lära sig att nicka bollen!!

Min fine pojke!! Älskar dig!

En annan rolig sak som hänt är att Andreas fått erbjudande om att börja jobba för vårdförbundet på heltid i tre månader! Supernajs eftersom det innebär 8-16 jobb måndag till fredag, vilket är en enorm skillnad mot hans nuvarande arbetstider som är oregelbundna och obekväma. Himla kul för hans skull ockå för det måste ju innebära att vårdförbundet är nöjda med hans insats som facklig representant på jobbet! Grattis till dig min pelle plutt!

onsdag 22 april 2009

Du vet att det är en dålig dag när...

...din man väcker dig kl 06.30 och frågar om du sett hans snus och lyckas samtidigt väcka resten av familjen också!

Idag är en sån där speciell dag då jag hatar allt och alla! En dålig dag helt enkelt. Och till råga på allt så har jag inte lyckats rensa klart i källaren och fotografen som ska fota huset inför försäljningen kommer i morgon. Det känns just nu som om jag kommer behöva vara uppe hela natten och städa! Vilket i sin tur kommer låta så att jag stör våra redan kinkiga grannar! Fy fan va det ska bli skönt att flytta härifrån, till något eget!

Inte nog med att jag har all jävla städning att ta itu med så har min dotter börjat lägga till med en ful ovana...gnälla dygnet runt så länge man inte bär på henne eller roar henne på annat sätt. Kan för fasiken inte ens gå på toaletten utan att hon skriker! Vilket å andra sidan inte är någonting jämfört med sonen...ja han är en typ för sig själv den...klagomål från grannarna om hans uppförande och beteende jäntemot andra barn och vuxna! Känner mig som världens sämsta mamma!

Och mannen min....ja han får skulden för allt just nu...måste ju skylla på nån och då råkar det bli på den som står en närmst! I stället för att söka stöd och tröst av honom så stöter jag bort honom och sitter och surar i ett hörn för mig själv!

Tänk om jag bara hade kunnat gräva ner mig ett tag och komma upp när allt är bra igen!


måndag 20 april 2009

Operation STOR-städning!





Hela dan får, hon arbeta,
hon får jobba,
hon får streta,
putsa, diska, tvätta, damma,
varje dag är det detsamma...

Ja, eftersom vi har planer på att köpa nytt hus gäller det ju då att sälja det vi har också. Vilket innebär att det ska tas bilder på vårt boende och främmande människor ska komma hit och titta och granska...och inför detta väcks ju då genast min pedantiska ådra till liv och ALLT ska städas, rensas och fixas! Det stora problemet är ju bara det att vi har över-mycket med saker ÖVERALLT! Hur jag än vred och vände mig idag när jag påbörjade min städning så var där saker...saker som jag inte vet var jag ska göra av men vägrar göra mig av med. Så jag gick en trappa ner till källaren i stället och försökte mig på att resa upp och stuva om i ett av våra TRE förråd...efter att ha samlat i hop tre flyttkartonger med skor och ett tjugotal jackor som jag knappt visste att vi hade och en massa kläder som barnen växt ur, gav jag även upp det projektet och inser nu att här ser ju för fan ännu värre ut nu än innan jag började...

söndag 19 april 2009

Välkommen till bloggens värld....

Efter en del förfrågningar så har jag gett mig och startat en blogg...jag anser mig själv inte vara en bloggare men jag ger det ett försök och glömmer jag bort att skriva så får jag ha en spark på smalbenet!
Inser så här i teknikens vardag att man lättast håller "kontakten" med sina vänner med hjälp av bloggen....ta min goda vän J som ett lysande exempel...vi bor i samma lilla by, vi är båda mammalediga, våra döttrar är nästan i samma ålder, men vi träffas typ aldrig....men eftersom jag läser hennes blogg med jämna mellanrum så håller jag mig också uppdaterad i hennes liv!

Hur som helst...jag är mamma till två underbara små busungar, Elias som snart är 5 år och lilla Bella som är 6 månader. Att vara mamma till dessa två gryn är det bästaste, finaste, roligaste och jobbigaste jag någonsin gjort men det är värt varje sekund....jag brukar säga att det är världens svåraste jobb med världens bästa betalning!
Jag är inte bara mamma jag är tandläkare också.....nä, skämt åt sido det är jag inte alls det. Jag är däremot äkta maka, hustru eller fru (kalla mig va ni vill) men gift är jag med den finaste människan på jorden! Andreas är min man, min älskare, min bästa vän och den enda människa som kan få mig att skratta tills jag får ont i magen och gråta tills att tårarna tar slut... han är mitt allt!

Jag bor i en liten härlig by, har bott här hela mitt liv och kommer aldrig flytta härifrån. Jag trivs helt enkelt här i Staffanstorp. För tillfället bor jag med min familj i ett radhus men efter sommaren flyttar vi till egen villa, vilket vi ser fram emot!
Och som jag sa tidigare så är jag mammaledig med Bella just nu, i vanliga fall jobbar jag inom sluten psykiatrin som skötare..men blev olyckligt vis arbetslös under graviditeten...så efter min föräldraledighet är jag åter arbetssökande.

Nu vet ni lite om mig och varför jag är här!

see ya!