...din man väcker dig kl 06.30 och frågar om du sett hans snus och lyckas samtidigt väcka resten av familjen också!
Idag är en sån där speciell dag då jag hatar allt och alla! En dålig dag helt enkelt. Och till råga på allt så har jag inte lyckats rensa klart i källaren och fotografen som ska fota huset inför försäljningen kommer i morgon. Det känns just nu som om jag kommer behöva vara uppe hela natten och städa! Vilket i sin tur kommer låta så att jag stör våra redan kinkiga grannar! Fy fan va det ska bli skönt att flytta härifrån, till något eget!
Inte nog med att jag har all jävla städning att ta itu med så har min dotter börjat lägga till med en ful ovana...gnälla dygnet runt så länge man inte bär på henne eller roar henne på annat sätt. Kan för fasiken inte ens gå på toaletten utan att hon skriker! Vilket å andra sidan inte är någonting jämfört med sonen...ja han är en typ för sig själv den...klagomål från grannarna om hans uppförande och beteende jäntemot andra barn och vuxna! Känner mig som världens sämsta mamma!
Och mannen min....ja han får skulden för allt just nu...måste ju skylla på nån och då råkar det bli på den som står en närmst! I stället för att söka stöd och tröst av honom så stöter jag bort honom och sitter och surar i ett hörn för mig själv!
Tänk om jag bara hade kunnat gräva ner mig ett tag och komma upp när allt är bra igen!
Idag är en sån där speciell dag då jag hatar allt och alla! En dålig dag helt enkelt. Och till råga på allt så har jag inte lyckats rensa klart i källaren och fotografen som ska fota huset inför försäljningen kommer i morgon. Det känns just nu som om jag kommer behöva vara uppe hela natten och städa! Vilket i sin tur kommer låta så att jag stör våra redan kinkiga grannar! Fy fan va det ska bli skönt att flytta härifrån, till något eget!
Inte nog med att jag har all jävla städning att ta itu med så har min dotter börjat lägga till med en ful ovana...gnälla dygnet runt så länge man inte bär på henne eller roar henne på annat sätt. Kan för fasiken inte ens gå på toaletten utan att hon skriker! Vilket å andra sidan inte är någonting jämfört med sonen...ja han är en typ för sig själv den...klagomål från grannarna om hans uppförande och beteende jäntemot andra barn och vuxna! Känner mig som världens sämsta mamma!
Och mannen min....ja han får skulden för allt just nu...måste ju skylla på nån och då råkar det bli på den som står en närmst! I stället för att söka stöd och tröst av honom så stöter jag bort honom och sitter och surar i ett hörn för mig själv!
Tänk om jag bara hade kunnat gräva ner mig ett tag och komma upp när allt är bra igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar